Fruktansvärt!

Fyyyyy vilken tortyr-natt! Efter ca 1,5 timmes lös sömn vaknar jag av en fruktansvärd smärta i den stukade foten! Efter att ha försökt somna om i en timmes tid gav jag upp och fick halta mig in till min systers sovrum och be om ett glas värktabletter.

Smärtan försvann något men plågade mig resten av natten så till vida att någon sammanhängande sömn inte var att tänka på. Ligger nu i soffan med en filt och med foten i linda, högt placerad på en kudde.

Inte kan jag minnas att en stukad fot kändes såhär när man var liten? Då gjorde det ont direkt och svullnade men höll sig i samma smärtskala hela tiden. Den här gången kunde jag relativt enkelt gå på den hela kvällen och sen på natten blev det värre. Mycket skumt. Syrran sa att sist hon stukade sin vrist i vuxen ålder hade hon fått samma chock.

Nåja, jag tror åtminstone att den värsta ilande värken just försvann efter att jag har tvingat mig ta plågsamma småpromenader i lägenheten och har haft benet högt så jag hoppas det blir bättre till imorgon då jag har ärenden jag måste göra som att t.ex. skjutsa min farfar till vårdcentralen.

Jag håller tummar och tår om jag hade kunnat!